Drivkraft

Ange ditt sökord

2013/04/16

7 min

K2 eller K3 – vad väljer du?

Från och med nästa år är K3 det nya redovisningsregelverket som gäller. Du som driver ett mindre, privat företag har dock möjligheten att välja den förenklade varianten, K2. Enligt Johan Roempke på EY finns det flera viktiga skillnader att ha i åtanke.

För företag som har skyldighet att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen har Bokföringsnämnden tagit fram ett nytt huvudregelverk – K3. Från 2014 måste alla aktiebolag eller ekonomiska föreningar välja att tillämpa K3 eller den förenklade varianten, K2.

K3 måste tillämpas av större företag, det vill säga de som uppfyller mer än ett av nedanstående tre kriterier två år i rad:
– Företaget har fler än 50 anställda.
– Företaget har mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning.
– Företaget har mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Ett så kallat noterat företag är emellertid alltid ett större företag enligt årsredovisningslagen. Likaså måste ett mindre, privat moderföretag i en större koncern också tillämpa K3. De gränsvärden som gäller för större och mindre företag gäller även för större och mindre koncerner.

– Onoterade företag som inte uppfyller dessa kriterier har alltså möjligheten att välja mellan K2 och K3, säger Johan Roempke, redovisningsspecialist på EY.

När ska du välja K3?
Grundregeln är att ju större och mer komplex verksamhet ett företag har, desto bättre är det att välja K3. Detta eftersom K3 ger en mer komplett bild av företaget och är ett bra alternativ om ditt företag har många intressenter, eller om du kanske funderar på att börsnotera i framtiden. Nackdelen är möjligen att K3, ganska naturligt, kräver en större administrativ insats.

– Tanken med K2 är att det ska vara enkelt, utan att kräva några större, komplexa bedömningar. K3 är ett mer flexibelt och principbaserat regelverk än K3, vilket också erbjuder en mer transparent redovisning, säger Johan Roempke.

Företag som bör överväga K3 kan exempelvis vara utvecklingsbolag, som i K2 annars inte har möjlighet att ta upp egenutvecklade immateriella tillgångar. Ett annat exempel är tillverkande företag där det är skillnader på vad som får inkluderas i lagervärdet. Bland annat får inte indirekta tillverkningskostnader beaktas enligt K2 och dessa indirekta kostnader utgör ofta en väsentlig del för företaget.

– För företag med finansiella instrument finns också möjlighet enligt K3 att redovisa till verkliga värden, vilket inte finns inom K2, säger Johan Roempke.

När ska du välja K2?
K2 passar bra för dig som har ett mindre företag med enkel verksamhet. K2 är regelbaserat, även när det gäller årsredovisningen, och har bland annat en strikt mall för hur årsredovisningen ska se ut. Exempelvis är inte funktionsindelad resultaträkning tillåten enligt K2.

– K2 passar bra för mindre företag som inte har så många anställda eller några komplicerade poster i balansräkningen. Det kan vara ett litet familjeföretag eller ett företag där ägarna själva är väldigt engagerade i verksamheten. Kanske har man inte heller några externa långivare som stället krav på en mer transparent och förfinad redovisning, säger Johan Roempke.

Viktiga skillnader mellan regelverken
Många av de förenklingar som finns i K2 innebär dock även begränsningar i jämförelse med det mer flexibla regelverket K3.

– En stor skillnad är komponentavskrivningar, vilket är ett krav i K3. Tillämpar man K3 och har anläggningstillgångar som består av betydande komponenter med väsentliga skillnader i nyttjandeperiod ska man dela in dessa i komponenter. Ett exempel är om företaget äger en fastighet. I vanliga fall kanske man då skriver av en procent rakt av, men går du in i K3 måste du skriva av fastighetens alla komponenter för sig, som exempelvis taket, fönstren, stammar, inre- och yttre ytskikt och stommen, säger Johan Roempke.

Se över företagets anläggningstillgångar
Fördelen med detta är förstås att du får en mer rättvisande bild av resultatet, eftersom själva stommen kanske skrivs av på 100 år och taket på 25 år. På det sättet skriver du av din anläggningstillgång i takt med att den förbrukas. Vilka komponenter som anläggningstillgången ska delas in och vilka nyttjandeperioder som ska tillämpas, måste självklart avgöras från fall till fall.

– Jag tror dock att många mindre fastighetsbolag kommer att tycka att detta blir besvärligt och därför väljer att tillämpa K2. För förvaltningsfastigheter gäller dessutom att man skall upplysa om det verkliga värdet enligt K3. När man står inför valet av K3 eller K2 bör man därför bland annat se över företagets anläggningstillgångar. Består dessa av betydande komponenter med skilda nyttjandeperioder ska man vara medveten om att man i K3 måste beakta detta i sin redovisning, säger Johan Roempke.

Uppskjuten skatt
En annan viktig aspekt att ha i åtanke är att företag som tillämpar K2 och har skattemässiga temporära skillnader inte får redovisa uppskjutna skatter.

– Säg att du har ett mindre företag som gjort förluster på en miljon kronor och därmed har ett inrullat skattemässigt underskott ett år. Om företaget under de efterföljande åren gör vinster, kan dessa kvittas mot förlusten. Skillnaden är att du inte kan redovisa en uppskjuten skattefordran i K2, men det kan du i K3 om kraven uppfylls, säger Johan Roempke.

I valet mellan K2 och K3 är det med andra ord viktigt att fundera på vilken typ av verksamhet man bedriver och därefter tillämpa det regelverk som passar företaget bäst.

Hur kan du utveckla ditt företag?

Ibland kan det vara svårt att se de möjligheter till utveckling och effektivisering som finns i företaget. Vi har lång erfarenhet av de utmaningar som du och ditt företag kan ställas inför – oavsett om det gäller revision, redovisning, skatt eller rådgivning.

Relaterade artiklar

Välkommen till Drivkraft

Kontakt

Är du intresserad av våra tjänster? Vill du göra en offertförfrågan? Kontakta oss via formuläret nedan så återkommer vi så snart vi kan. Du kan även kontakta ett lokalt kontor.

Nyhetsbrev