Företagsskattekommittén föreslår i sin utredning att avdragrätt för negativa finansnetton slopas. Kvittning av positiva och negativa finansnetton mellan koncernbolag kommer att tillåtas i den mån koncernbidragsrätt föreligger. Negativa finansnetton kan inte rullas fram till nästa år. Dessutom föreslås ett ”finansieringsavdrag” motsvarande 25 procent av det skattepliktiga resultatet, vilket i praktiken är en sänkning av bolagsskattesatsen från 22 procent till 16,5 procent. Nuvarande räntebegränsningar avseende interna lån slopas.

Ett alternativt förslag läggs också fram där ett negativt finansnetto får dras av upp till ett belopp som motsvarar 20 procent av EBIT. Inget ”finansieringsavdrag” föreslås men bolagsskattesatsen sänks till 18,5 procent. Till skillnad från i huvudförslaget ska det vara möjligt att i viss mån rulla vidare negativa finansnetton till senare år. Nuvarande räntebegränsningar avseende interna lån behålls till skillnad från i huvudförslaget.

Begreppet ”finansiell kostnad” får en vid definition som inkluderar bland annat:

• ränta och annan, direkt eller indirekt, kostnad för en kredit,
• förlust vid avyttring och nedskrivning av finansiellt instrument, och
• utdelning som får dras av.

Definitionen av ”finansiellt instrument” är tänkt att motsvara redovisningen. Därutöver ska ”finansiell kostnad” inkludera det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad. Detta gäller såväl ”vanliga” hyresbetalningar som t.ex. finansiella leasingavtal eller liknande. Följande undantag föreslås emellertid:

• Vid hyra av fastigheter behöver ränteelementet endast tas fram vid koncerninterna avtal eller när en fastighet avyttrats och det avyttrande företaget, eller ett koncernbolag, därefter ingår ett hyresavtal avseende samma fastighet.

• En generell förenklingsregel anger vidare att ränteelementet inte behöver tas fram om hyresavtalets löptid är max åtta månader eller om de sammanlagda hyreskostnaderna inte överstiger 300 000 kr på koncernnivå. Förenklingsregeln är inte tillämplig när det är fråga om koncerninterna avtal eller, i vissa fall, hyra av fastighet.

Vidare föreslås, som följd av förslaget om avdragsbegränsningar, att anskaffningsvärdet för tillgångar som skrivs av enligt inkomstskattelagen inte får inkludera aktiverade finansiella kostnader.

Utredningen föreslår härutöver bl.a. följande.

• Vissa finansiella företag (kreditinstitut- och utländska kreditinstitut enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse) ska ta upp en schablonintäkt som är tänkt att neutralisera effekten av finansieringsavdraget.
• Avdragsrätten slopas för ränteutgifter hänförliga till kapitalinstrument och efterställda lån som omfattas av artikel 62 i Europeiska Unionens förordning 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag.
• Skadeförsäkringsföretag som gjort en avsättning till säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt.
• Koncernbidrag ska kunna lämnas fram till deklarationen.
• Källskatt på ränta föreslås.
• Avdragsrätten slopas avseende hälften av existerande skattemässiga underskott enligt en övergångsbestämmelse.

Förslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2016 och ska tillämpas på för första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015. Vissa undantag föreslås i övergångsbestämmelser i syfte att förhindra planeringsmöjligheter.

Kommentar
Det finns ingen internationell förebild till förslaget. Förslaget innebär neutralitet på så sätt att avdrag nekas för såväl utdelning som negativt räntenetto. Det måste dock analyseras i vilken utsträckning detta kan innebära bristande neutralitet på ”nya” sätt. Vi bedömer att förslaget i vissa fall kommer att gynna investeringar med eget kapital istället för lån.

Begränsningen avser inte bara räntor utan alla finansiella kostnader. Skälet för det vida tillämpningsområdet är att utredningen anser att ränteutgifter kan omvandlas till andra typer av utgifter.

Investeringsavdraget utgör i praktiken en sänkning av bolagsskattesatsen till 16,5 procent. Detta kommer emellertid i praktiken inte kreditinstitut till del på grund av den föreslagna schablonintäkten. Även skadeförsäkringsbolag får en extra skatt i form av en schablonintäkt på avsättningar till säkerhetsreserven. Förslaget beräknas innebära en ökad skattekostnad för fastighetssektorn.

Förslaget att slopa avdagsrätten för hälften av existerande underskott är anmärkningsvärt och det bör analyseras ytterligare om förslaget överhuvudtaget är lämpligt.

Erik Hultman och Martin Segerström

Fler skattenyheter hittar du på Skattenätet.