Som en följd av de ändringar i årsredovisningslagen som trädde i kraft 2016 ska företag inte redovisa ställda säkerheter och eventualförpliktelser under balansräkningens skuldsida, som så kallad post inom linjen. Enligt de nya reglerna i årsredovisningslagen ska företag redogöra för dessa i en notupplysning i årsredovisningen.

Vi har i en tidigare artikel gått igenom skillnaderna mellan begreppen ställda säkerheter och eventualförpliktelser. Här beskriver vi hur de ska redovisas i årsredovisningen.

Företagets storlek styr upplysningskravet
Bolag som har ställda säkerheter för en skuld, en avsättning eller en eventualförpliktelse ska upplysa om säkerheternas omfattning, art och form. För större företag* gäller ytterligare upplysningskrav. Större företag ska även ange vilka poster i balansräkningen som säkerheten avser. Om säkerheten är ställd till förmån för någon annan ska detta anges särskilt. Detsamma gäller om säkerheten är ställd för ett koncernbolag.

Inteckningar redovisas till nominellt belopp
Vilken typ av säkerhet företaget har, avgör om det är nominellt belopp eller redovisat värde som ska anges i notupplysningen. Följande säkerheter redovisas till nominellt belopp:

• fastighetsinteckningar
• företagsinteckningar
• inteckningar i skepp och luftfartyg.

När en egendom intecknas utfärdas en värdehandling som motsvarar det intecknade beloppet. Om bolaget till exempel har fastighetsinteckningar på 10 miljoner kronor för ett lån till kreditinstitut är det värdet på inteckningarna (10 miljoner kronor) som ska redovisas i notupplysningen.

För pant, äganderättsförbehåll och aktier i dotterbolag gäller redovisat värde
Följande säkerheter anges till redovisat värde:

• pantförskrivna aktier och värdepapper
• pantförskrivna bankmedel
• pantförskrivna fordringar
• tillgångar med äganderättsförbehåll
• aktier i dotterföretag.

Om säkerheten är en tillgång som ställts som pant ska det redovisade värdet på tillgången anges i en notupplysning. Detta gäller till exempel om bolaget har pantsatt ett konto hos banken som garanti för fullgörande av en förpliktelse. Då ska företaget upplysa om det redovisade värdet på kontot.

Tillgångar som köps på avbetalning har ibland ett äganderättsförbehåll. Det innebär att om köparen inte fullgör sin betalning kan säljaren ha rätt att ta tillbaka tillgången. Om det finns ett sådant äganderättsförbehåll och om skulden inte är avbetalad, ska en not upplysa om det redovisade värdet på tillgången.

Om ett moderföretag har ställt aktier i dotterbolag som säkerhet kan det redovisade beloppet i notupplysningen skilja sig åt i juridisk person (moderföretaget) och i koncernen. Moderföretaget redovisar det bokförda värdet på aktierna, efter eventuella nedskrivningar, som ställd säkerhet. Koncernen redovisar i stället värdet av de nettotillgångar som dotterföretaget motsvarar i koncernens balansräkning, samt eventuella över- och undervärden som tillkommer i koncernen.

Skulle bolaget ha säkerheter som inte är ställda behöver detta inte anges i en not.

Vilka upplysningar om eventualförpliktelser behöver lämnas?
Mindre företag* behöver endast upplysa om summan av eventualförpliktelsernas finansiella effekter. De ska särskilt ange om det finns några eventualförpliktelser till förmån för ett koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrt företag. Större företag ska inte bara uppskatta eventualförpliktelsen finansiella effekt, utan även ge en indikation på osäkerheter kring belopp och tidpunkt för reglering. Större företag ska också uttala sig om möjligheten att få gottgörelse.

Exempel på hur eventualförpliktelser ska redovisas
Om bolaget har ett borgensåtagande eller är obegränsat ansvarig delägare i ett annat bolag ska upplysning alltid lämnas om detta.

• Borgensförbindelse: Vi har gått i borgen för ett lån som vårt dotterbolag har hos sin bank. Dotterbolaget har i dagsläget inga problem att betala sin skuld, men skulle detta inträffa i framtiden är vi skyldiga att reglera skulden.
  • Presentation i not: under rubriken borgensförbindelse till förmån för koncernföretag, ska anges det belopp som dotterbolagets skuld uppgår till per balansdagen.
• Obegränsat ansvarig delägare: Vi är delägare i ett handelsbolag. Eftersom delägare i handelsbolag är solidariskt ansvariga för dess skulder finns det en möjlighet att vi skulle behöva reglera dessa om handelsbolaget inte kan betala dem. 
  • Presentation i not: under rubriken delägare handelsbolag, ska anges det belopp som motsvarar handelsbolagets totala skulder (eftersom vi är solidariskt ansvariga och kan behöva reglera handelsbolagets skulder) per balansdagen.

Om bolaget saknar eventualförpliktelser behöver detta inte anges i en not.

För mer information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser kontakta ditt närmaste EY-kontor.

*Definition av företagets storlek:

– företaget har fler än 50 anställda i medeltal

– företaget har mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning

– företaget har mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Om ett företag uppfyller minst två av ovanstående villkor under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren är företaget större. Övriga företag räknas som mindre företag.