Kammarrätten i Stockholm avgjorde nyligen ett mål som gällde en överföring av kapital mellan två bolag. I det aktuella målet (mål nr 1791-18) fördes fritt eget kapital i en makes bolag över till hustruns bolag. Enligt domstolen gick det inte att visa att överföringen var affärsmässigt motiverad och eftersom underprisreglerna inte kunde tillämpas utdelningsbeskattades maken för överföringen.

Totalt fördes cirka 1,3 miljoner kronor över mellan de aktuella bolagen. Enligt domstolen gjordes överföringen för att kapitalisera hustruns bolag. Vid en nyemission köpte hustruns bolag aktier i makens bolag till ett belopp som motsvarade aktiernas nominella värde. Därefter drogs de nyemitterade aktierna in genom en minskning av aktiekapitalet. De två rättshandlingarna ägde rum under samma bolagsstämma och innebar att kapital fördes över mellan bolagen. Frågan i Kammarrättens mål gällde om överföringen skulle beskattas som en utdelning.

Beslut om nyemission och indragning beroende av varandra
Det är de faktiska rättshandlingarna som ska bedömas och i detta fall hade makens bolag beslutat om en riktad nyemission och en indragning av de nyemitterade aktierna under en och samma bolagsstämma. Enligt domstolen skulle därför rättshandlingarnas skattemässiga konsekvenser bedömas i ett sammanhang. Domstolen ansåg att beslutet om nyemission varit beroende av att stämman även fattat beslut om indragning. Det var förutbestämt att nyemissionen och indragningen omgående skulle motverka varandra. När förfarandet hade genomförts var ägarförhållandena i makens bolag oförändrade och övriga tillfälliga dispositioner upplösta. Det som kvarstod var då en överföring av fritt eget kapital.

En förmögenhetsöverföring mellan två aktiebolag som saknar affärsmässiga skäl ska behandlas som en utdelning till aktieägaren i det överlåtande bolaget om inte kriterierna för en underprisöverlåtelse är uppfyllda. Syftet med rättshandlingarna i det aktuella fallet var att kapitalisera hustruns bolag och affärsmässiga motiv saknades. Domstolen ansåg därför att maken förfogat över det värde som förts över mellan bolagen på ett sådant sätt att han skulle beskattas för det överförda beloppet som för en utdelning.

Bedömdes som en helhet
Kammarrätten har, i likhet med tidigare praxis, gjort en så kallad genomsyn. Det innebär att det är rättshandlingarnas verkliga innebörd som ligger till grund för beskattningen, oavsett vilken beteckning de har. I målet bedömdes handlingarna som en helhet och fokus låg på den skattemässiga effekten av de båda rättshandlingarna.

I skrivande stund har domen inte överklagats, men det är inte osannolikt att så sker. Kanske får vi anledning att återkomma om frågan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.

För mer information kontakta ditt närmaste EY-kontor.