Under den kommande tioårsperioden kommer antalet äldre och barn att öka kraftigt, samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder minskar. Hur påverkar detta den offentliga och privata sektorns tillgång till arbetskraft?

Sveriges kommuner och regioner har i dagsläget cirka 1,2 miljoner anställda. För att kunna möta kommande utmaningar och behov uppskattar SKL (Sveriges kommuner och landsting) att antalet anställda behöver öka med 200 000 personer till och med 2026 om inte kommunernas och regionernas arbetssätt förändras. Under samma period beräknas också cirka 300 000 anställda gå i pension.

Försörjningsgap och behov av välfärdstjänster
SKL:s rapport ”Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden” lyfter fram risken för ett försörjningsgap. Försörjningsgapet uppstår när färre personer i arbetsför ålder ska försörja fler barn och fler äldre. Barn och äldre har ett större behov av välfärdstjänster, vilket påverkar efterfrågan och därmed också behovet av fler anställda. Detta leder till att konkurrensen om arbetskraften på arbetsmarknaden ökar.

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån och SKL kom cirka 43 procent av kommunernas rekryteringar under 2015 från den privata sektorn. Under samma år valde cirka en tredjedel av kommunernas anställda att lämna sina anställningar för att börja arbeta i den privat sektorn i stället.

Behoven ökar snabbare än tillgången till arbetskraft
För att möta det ökade behovet räknar SKL med att Sveriges kommuner och regioner årligen skulle behöva anställa mer än hälften av den totala ökningen av antalet personer i arbetsför ålder. Detta gäller under förutsättningar att inga förändringar görs. Exempel på förändringar som kan minska rekryteringsbehoven är enligt SKL ny teknik, förändrade arbetssätt och förändrad arbetsorganisation.